Vår vandring över Norrköpings broar, med en särskild blick på kärlekssymboler i form av hänglås som pryder flera av dem, inleddes en väldigt regnig vårdag och avslutades ett halvår senare i kyla och mörker. Trots att de vädermässiga förhållandena kunde varit bättre så blev det trevliga och intressanta promenader. I förra delen hade vi kommit ungefär halvvägs. Här kommer sista etappen av bropromenaden.
Öster om Bergsbron breder det så kallade Holmenområdet ut sig och kan väl sägas vara hjärtat i det som marknadsförs som Industrilandskapet. Här bedrevs pappersindustri fram till 1985 och därefter har området präglats av konserthus, museer, universitet och diverse kontorsverksamheter. Holmenområdet kan sägas ligga mitt i strömmen och här blir strömfårorna fler och svårare att hålla reda på. 
En del av strömmen passerar och har passerat osynligt under byggnadernas fundament. Den bro som idag kallas Laxholmsbron (7) ersatte en tidigare betongplatta som effektivt gömde undan vattnet och inte alls var någon bro. Holmbron (6), mellan Västgötegatan och Arbetets museum hette från slutet av 1800-talet just Laxholmsbron, men när området omgestaltades efter industrins försvinnande fick den tillbaka sitt äldre namn, medan Laxholmsbron återanvändes till bron söder om museet.
Ytterligare broar i området är Stordammsbron (8) och Kabelbron (9). Vi hittar sporadiska kärlekslås på samtliga broar, men på den sistnämnda bron finns betydligt fler. Här finns också fastklämda ölburkar och en del annat som tyder på att det här är en plats av lite annan karaktär. Bron leder fram till en låst grind och blir därför en undanskymd plats som inbjuder till vissa typer av aktiviteter, bland annat romantiska sådana. Inte minst som platsen är väldigt vacker, med utsikt över vattenfallet i väster och grönskan nere vid Dalsgatan i öster.
Vid Dalsgatan finns två broar som går över en återskapad, konstruerad flodfåra. Konserthusbron (11) byggdes 1993 och Dalkarlsbron (10) är en gammal bro in mot Holmentornet, på 1800-talet kallad Holmbron, då nuvarande Holmbron hette Laxholmsbron. Ja det blir lätt lite rörigt att hålla reda på alla broar. Några kärlekslås hittar vi inte utmed Dalsgatan, men så finns det ju knappt något vatten att kasta nyckeln i heller.
Nu går färden vidare till stans äldsta bro, Gamlebro (12). Det vill säga, stenbron i sig byggdes så sent som på 1930-talet, men då hade det funnits en bropassage på platsen i minst sexhundra år. Ibland kallas bron för Järnbron efter den brokonstruktion som den nuvarande ersatte. Här hittar vi en del kärlekslås, men inte anmärkningsvärt många. Från Gamlebro blickar vi ut över Strömparken och anar att det finns fler lås vid gångbron i parkens andra ände…
Låsspaning
Mycket riktigt, gångbron Spången (13), som knyter samman Nordantill med Gamla staden, är full med lås! Sedan tidigt 1800-tal har det funnits en gångpassage på platsen, men den nuvarande bron har bara några år på nacken. Låsen på bron bekräftar att trenden möjligen mattats, men definitivt inte har dött ut. Det är lätt att förstå varför Spången blivit den främsta platsen för kärlekslås i Norrköping. Den ligger centralt men ändå avskilt, utan störande biltrafik, intill en park och med utsikt över Strömmens vida vattenyta vid Refvens Grund. Brons konstruktion, med tunna vajrar är dessutom som gjord för fästa hänglås av alla storlekar i!
Från Spången och Strömparken vandrar vi vidare mot Saltängsbron (14) vid Drottninggatan. Som en del av Drottninggatan, vilken har varit och fortfarande är stadens paradgata framför andra, så är Saltängsbron stadens ”paradbro”, försedd med flaggstänger för kommunens officiella flaggning. Kanske är bron inte riktigt så central som den varit. Framför allt är den en passage, för spårvagnar, bilar och inte minst de som till fots rör sig från Centralstation upp mot stadens centrum. Inte heller har kärlekslåsen riktigt fått fäste här, kanske delvis på grund av brons läge men kanske även här på grund av konstruktionen som inte direkt inbjuder till låsplacering.
Vår sista anhalt är broarna vid Strömsholmen. Ön som ligger alldeles invid Hamnbron som skiljer innerstaden från hamnen var från början en upplagsplats för muddermassor. När inseglingen till Norrköping skulle förbättras på 1600-talet resulterade det i en liten ö som blev platsen för diverse olika verksamheter under de följande århundradena. 
I mitten av 1800-talet blev den centrum för nöjeslivet och fortsatte vara det av och till ända fram till 1980-talet. Under de senaste årtiondena har det varit en öppen fråga vad som ska hända med ön, planer har avlöst varandra och debatten har emellanåt varit intensiv. Som ett led i de senaste tankarna om öns framtid byggdes en ny bro 2012, kallad Tullhusbron (15). Ti
digare fanns bara en liten kort bro till Strömsholmen från södra stranden, men med den nya bron var tanken att ön mer skulle få karaktären av promenadstråk. Bron 
söder om ön (16) är kort och anonym, men den nya bron tar plats i stadsrummet och fick Stålbyggnadspriset 2013. När det gäller kärlekslås är det tydligt att Spången här fått en stark konkurrent. Här är utsikten en annan, kanske mer urban, med fri sikt bort mot bebyggelsen vid Drottninggatan och Refvens grund. Här finns hänglås av alla de slag, och det går också att se att människor kommit tillbaka och satt upp nya lås, kanske som en årlig ritual.
Från Tullhusbron är det nära till Hamnbron, men dit tog vi oss aldrig på vår promenad. Utifrån det vi sett mellan Femöresbron och Tullhusbron är det nog en ganska god gissning att något enstaka lås kan finnas på Hamnbron, men inte så mycket mer. Det är tydligt att kärlekslåstraditionen under den tioårsperiod den funnits i Norrköping efterhand har koncentrerats till ett par broar som har de förutsättningar som krävs; ett visst mått av lämplig romantisk eller estetisk inramning och broräcken som är lämpliga att fästa lås i. Dessutom en relativ avskildhet men ända så centralt att låsen får en publik.
Men för vem sätts låsen egentligen upp? Och vad symboliserar de egentligen? Under kärlekslåsens tioåriga Norrköpingshistoria har de utvecklats – de kan se ut på många olika sätt och symboliserar med än romantisk kärlek mellan två personer. Om detta resonerar vi vidare i nästa avsnitt om Norrköpings broar och lås.
Not: För att reda ut en del kring broarnas namn har Peter Kristenssons verk Norrköpings gatunamn (2014) varit till god hjälp!
Norrköpingsatlasen 